Den 4 oktober 1991 läste den nyvalde statsministern, Carl Bildt upp sin regeringsförklaring och meddelade att en valfrihetsrevolution skulle ske i välfärdspolitiken. När det gällde skolan skulle privatiseringar och konkurrensen om eleverna innebära ett kunskapslyft:

”Skol- och utbildningspolitiken inriktas på att stärka Sverige som en kunskapsnation. Under 1990-talet skall vi skapa Europas bästa skola.”

Marknadskrafterna skulle medföra högre kvalitet, bättre resultat, lägre kostnader, nya pedagogiska metoder och högre löner för lärarna.

Artikelbild

Daniel Suhonen

I dag vet vi hur det gick, inga av de utlovade marknadseffekterna har infunnit sig. När det gäller huvudfrågan ”att stärka Sverige som en kunskapsnation” har utvecklingen i stället varit negativ. Från en position som av världens bästa skolnationer ligger de svenska eleverna numera i mittfältet. Dessutom har vi fått en ökad skolsegregation, betygsinflation, oseriösa skolhuvudmän, konkurser, skattetrixande skolkoncerner, ökade kostnader och en lång rad andra negativa effekter.

Att marknadskrafterna inte fungerade visade sig också när SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?” presenterades 2011.

Rapportens huvudbudskap var att det inte gick det inte att hitta några belägg för att privatiseringen och marknadsutsättningen av den offentliga sektorn hade medfört några kvalitets- och effektivitetsvinster.

I förra veckan kom ett nytt dråpslag mot marknadsanhängarna. Skolverket presenterade en rapport, ”Från gymnasieskola till högskola”, som undersökt hur studenterna från gymnasieskolans studieinriktade program har klarat högskolans kurser det första läsåret. Skolverket skriver:

”De studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har lägre prestation – trots att denna grupp generellt har något högre betyg från gymnasieskolan. Denna skillnad gäller för studenter i olika nivåer av betygspoäng, och från vart och ett av de högskoleförberedande programmen.”

Skolverkets undersökning visar tydligt att de fristående skolorna ger eleverna höga betyg i stället för goda kunskaper.

Men fakta har hittills inte påverkat vare sig friskolebranschen eller de borgerliga partierna. De har envist hävdat att konkurrensen om eleverna leder till bättre resultat. De har försökt vända debatten från olika missförhållanden och sagt att det viktiga är kvaliteteten i skolan. De fristående skolorna har högre kvalitet och bättre resultat, har det hetat. Nu är det dags att ta den debatten.

Vilka marknadseffekter är det som leder till bättre kunskaper hos eleverna? Är det den skolsegregation som det fria valet och den fria etableringsrätten leder till? Är det den låga lärartätheten i aktiebolagsskolorna? Är det den höga andelen obehöriga lärare i de fristående skolorna? Är det den betygsinflation som konkurrensen om eleverna skapar? Är det alla skolbyten som systemet skapar? Är det konkurserna? Är det de oseriösa skolhuvudmännen? Är det bristen på öppenhet och insyn i de fristående skolorna? Är det frånvaron av yttrandefrihet för de anställda? Är det de miljarder som förs bort från undervisningen till aktiebolagens ägare som leder till bättre kunskaper eller vad är det?

Efter rapporten från Skolverket har det varit tyst från friskolebranschen och de borgerliga partierna. Vad säger ni om kvalitetsfrågorna? Vi väntar på ert svar.

I en stor intervju i Dagens Nyheter den 23 februari hyllar Centerns partiledare Annie Lööf pragmatismen. Man måste kunna kompromissa och göra upp över blockgränserna, säger hon. När de borgerliga partierna införde marknadsprinciperna i skolan 1991 trodde de att det skulle leda till bättre kunskapsresultat. Nu vet vi att det var fel. De borgerliga sa också att de skulle gynna de ideella alternativen. Nu håller de på att konkurreras ut av de stora skolkoncernerna. De är också i otakt med sina väljare, en majoritet av de borgerliga väljarna säger nej till vinstdrivna skolföretag.

Skolverksrapporten visar att de borgerliga partiernas huvudargument inte håller, marknadskrafterna leder inte till bättre kvalitet i skolan. Vilken väg ska de borgerliga partierna nu välja? Ska de fortsätta med sitt helt oreserverade stöd till friskoleföretagen eller ska de att se till elevernas behov av en bättre skola? Nu är det läge för kompromisser.

Daniel Suhonen

chef fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson

utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola

Mats Wingborg

fristående utredare och författare, medlem av Nätverket för en likvärdig skola