FN:s kontor för samordning av humanitära frågor uppskattar att omkring 135 miljoner människor förväntas behöva humanitär nödhjälp under 2018. I dag på internationella dagen för humanitärt arbete pågår historiens största flyktingkatastrof; över 68 miljoner människor befinner sig på flykt. Under 2017 var nästan hälften av FN:s humanitära appeller underfinansierade. Det saknades ofattbara 10 miljarder dollar för att rädda liv och lindra nöd.

Vi välkomnar att Sverige har gjort kraftfulla insatser för att möta de stora humanitära behoven.

Den svenska humanitära finansieringen har ökat med 30 procent de senaste tre åren och når under 2018 rekordstora 7,2 miljarder kronor. Givet utvecklingen i världen vill flera politiska partier satsa mer på det humanitära biståndet. Vi välkomnar det, men de humanitära insatserna ska rädda liv och lindra nöd. Under inga omständigheter får det användas i andra syften.

Artikelbild

| Erik Lysén

Det humanitära arbetets kärna om neutralitet, opartiskhet, humanitet och oberoende hotas av andra agendor, främst det som hänvisas till som ”säkerhet” eller migrationspolitiska mål. I den svenska politiska debatten föreslog exempelvis Socialdemokraterna, i sitt migrationspolitiska utspel i maj, att länder måste ta emot asylsökande som fått avslag i Sverige för att få bistånd (nödhjälp och humanitärt bistånd undantaget).

Sverige bidrar ofta till både långsiktiga och rent livsavgörande behov i katastrofdrabbade länder.

Nu kan det bli så att länder som inte tar emot medborgare som fått avslag på sin asylansökan får sitt bistånd villkorat.

Det kan leda till att Sverige inte kommer att arbeta med långsiktiga lösningar och att de humanitära behoven blir återkommande. När möjligheter att bygga demokrati och långvariga lösningar kapas kan det leda till en ond spiral av återkommande humanitära behov – om man inte arbetar för att lösa grundorsakerna till humanitära kriser. På så vis lägger världen krokben på sig själv. När Sverige tar på sig rollen som humanitär stormakt är det viktigare än någonsin att arbeta med det humanitära biståndet efter de humanitära principerna och gott givarskap.

Vi ser en oroväckande utveckling i både Sverige och i våra grannländer med växande främlingsfientlighet och populism. Även utvecklingen på EU-nivå är oroväckande.

Populism och egenintresse ska inte ligga till grund för humanitära insatser.

Europeiska Kommissionen skriver i sin rapport om det finansiella året 2019 att ”humanitärt bistånd bidrar indirekt till minskade globala migrationsströmmar”. En sådan skrivning kan tolkas som att huvudsyftet bakom en ökad humanitär finansiering sker för att hålla människor utanför Europas gränser, inte för att rädda liv och lindra lidande.

Därför gör vi – två trosbaserade organisationer som ingår i ett av världens största biståndsnätverk, ACT-alliansen – ett gemensamt upprop i dag, på den internationella dagen för humanitärt arbete.

Vårt budskap är: Det humanitära biståndet måste bygga på mänskliga rättigheter och de drabbade människornas behov, humanitär finansiering får inte styras av egenintressen. Efterfrågan och behov ska styra. Inte villkorade satsningar från norr.

Ett återkommande argument i migrationsdebatten, som spiller över på resonemang om hur Sverige ska arbeta med sitt bistånd, är att människor måste hjälpas på plats. Detta är en förenklad verklighetsbild.

Människor behöver få hjälp där de befinner sig, men det humanitära biståndet får inte utnyttjas för att hålla människor på plats utanför våra gränser. Människors liv, framtid och integritet måste värnas.

Det är Svenska kyrkans och Diakonias plikt som biståndsaktörer att reagera när vi ser att politiska krafter vill utmana det humanitära biståndets kärna. Vi vet att det inte finns några humanitära lösningar på humanitära problem. Även om det krävs fortsatta humanitära insatser, så behövs långsiktiga lösningar för människor på flykt. Det humanitära biståndet får aldrig användas i politiska syften.

Vi uppmanar därför samtliga politiska partier och framtida regering att fatta biståndspolitiska beslut baserade på humanitära behov och grundläggande mänskliga rättigheter – och inte i andra syften.

De humanitära behoven i världen kommer att öka och fler människor kommer fortsatt tvingas på flykt. Sverige ska fortsatt vara en humanitär förebild för mänsklig värdighet och för att rädda liv. Låt aldrig egenintressen eller stängda gränser grumla syftet med det humanitära biståndet.

Humanitära insatser ska inte användas för att kontrollera och stänga människor ute. Värna om integriteten i det humanitära biståndet. Värna om människors rätt till skydd och ett värdigt liv!

Georg Andrén, generalsekreterare för Diakonia

Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete