Samtidigt som det 23:e klimattoppmötet gick av stapeln i Bonn i december så kom den nedslående rapporten som pekade på att de globala utsläppen av koldioxid återigen väntas öka. Trots att Sverige i sammanhanget är ett relativt litet land så har vi möjligheten att göra stor klimatmässig skillnad. Detta gäller inte minst i frågan om framtidens betong.

Nästan överallt i våra samhällen har materialet betong gjort samhällsbyggandet möjligt. Betong är ett fantastiskt material som i dag inte rakt av går att ersätta, då det inte finns några reella alternativ som har betongens egenskaper. Betongen bidrar dock med stora koldioxidutsläpp, framförallt från cementtillverkningen.

Vi som på olika sätt arbetar med, beställer, tillverkar och upphandlar betong har bestämt oss för att förändra detta. Vi tar nu ledartröjan i att utveckla och skapa förutsättningar för framtidens klimatneutrala betong. Därför har vi startat Betonginitiativet. Ett initiativ som är en gemensam plattform för alla betongaktörer, byggare, beställare och kommuner som vill vara med och öka takten i arbetet mot klimatneutral betong.

Sverige står inför två stora utmaningar. Vi ska bygga historiskt stora volymer av både infrastruktur och bostäder, och vi ska ställa om vårt samhälle till att bli klimatneutralt till 2045. Att förena dessa två utmaningar och samtidigt göra det med bibehållen konkurrenskraft är ingenting som politiken enskilt kan åstadkomma. Vi måste hitta lösningar gemensamt där politik, akademi och näringsliv samverkar.

Därför inleds nu arbetet med att ta fram en färdplan för klimatneutral betong tillsammans med Fossilfritt Sverige. Färdplanen ska överlämnas till statsministern under våren och vi hoppas att ännu fler aktörer vill ansluta sig till arbetet.

Vår vision och vårt mål är att den klimatneutrala betongen ska gå att köpa senast år 2030 och användas överallt i Sverige år 2045.

Forskning visar att klimatneutral cement uppskattas bli cirka sjuttio procent dyrare än dagens cement, utifrån den teknik vi ser i dag. Naturligtvis är det en hög siffra i en konkurrensutsatt värld, men samma siffra ger att den procentuella ökningen utgör endast en halv procents fördyring för en färdigställd byggnad. För att kunna ta fram den klimatneutrala betongen behöver den hållbara cementproduktionstekniken utvecklas, bli storskalig och konkurrenskraftig. Även om allt tyder på att investering i sådan teknik endast ger en liten fördyring av slutprodukterna behövs stora investeringar i cementproduktionen, sannolikt i miljardklassen. I dagsläget finns ingen enskild aktör som klarar av att ensam göra sådana investeringar. För att både lyckas minimera klimatutsläppen och bibehålla svensk konkurrenskraft behövs därför en gemensam finansiering där de olika aktörerna och de politiska styrmedlen går hand i hand.

Det görs redan i dag en hel del för att minska betongens klimatpåverkan. Klimatförbättrad betong finns för betong till husbyggnation och utvecklingen pågår för cement och betong till infrastruktur. Det pågår exempelvis arbete med alternativa bindemedel, klimatsmarta recept, optimering av design och konstruktion, transporter och energiförsörjning. Själva cementen står i dag för mer än 90 procent av betongens klimatpåverkan. Cirka 30 procent av cementens klimatpåverkan går att reducera med en övergång till icke-fossila bränslen, men för resterande 60-70 procent krävs andra åtgärder, inklusive så kallad koldioxidavskiljning.

För att kunna gå hela vägen till klimatneutralitet behöver vi hantera den resterande koldioxid som uppkommer i själva cementtillverkningen. Att fånga in koldioxid från tillverkningen och på så sätt undvika att denna släpps ut i atmosfären är i dag tekniskt möjligt, att använda och nyttiggöra den i andra processer likaså.

Att slutligen lagra koldioxiden i djupa, täta bergformationer där den kan återbildas till bergmineral är avgörande för att uppnå klimatneutralitet i processen. Tekniken med Carbon Capture and Storage (CCS) är tekniskt tillgänglig men har i dag stora finansiella och strukturella risker.

CCS är en teknik som har lyfts fram av både FN:s klimatpanel, EU och Naturvårdsverket som nödvändig för att nå våra klimatmål och vi menar att den kan vara en nyckelkomponent i en svensk och internationell klimatstrategi.

CCS-tekniken används med fördel vid processindustrier med stora punktutsläpp och behöver sannolikt utgöra en del av vår gemensamma resa mot klimatneutral betong och i förlängningen ett hållbart samhällsbygge. Efterfrågan på klimatneutral betong kommer av allt att döma att bli enorm i framtiden, med globala utsläppsmål och en starkt pågående urbanisering. Vi vill kunna erbjuda konsumenter klimatsmarta bostäder och infrastruktur, men för att kunna göra detta med full kraft är vi beroende av varandra. Därför är det hög tid att vi nu samlar ihop oss och stakar ut vägen.

Svante Axelsson
Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Lena Erixon
Generaldirektör Trafikverket

Magnus Ohlsson
VD Cementa

Malin Löfsjögård
VD Svensk Betong

Marcus Svensson
VD ByggVesta Development

Johan Skoglund
VD och koncernchef JM AB

Christina Lindbäck
Hållbarhetschef NCC

Karolina Brick
Miljöchef Riksbyggen

Filip Johnsson
Professor i Uthålliga Energisystem, Chalmers

Carina Edblad
VD Thomas Betong

Håkan Wifvesson
VD Swerock

Filip Sten
Affärsutvecklingschef Strängbetong

Robert Melander
Tekn. Lic. Betongexpert, Veidekke Sverige

Agneta Persson
Head of Energy Nordic Region, Anthesis Group